När CSN behövde hjälp med att hitta gäldenärer som försvunnit utomlands vände de sig till Intrum Justitia.

Varje år betalar den svenska staten ut miljarder euro i ekonomiskt stöd till svenska studenter som studerar i Sverige eller utomlands. Medan det bara är tre procent av de studielåntagare som bor i Sverige som inte betalar tillbaka sina skulder, är siffran för de 57 000 som bor utomlands så hög som 25 procent.

- De flesta av våra kunder bor i Sverige, och vi vet var de finns, säger Klas Elfving, talesman för CSN som ansvarar för att betala ut studielån och hantera återbetalningarna.

- Vi behöver bara skicka ut ett brev till deras adress och berätta hur mycket de ska betala. Problemet vi har är med personer som bor utomlands.

CSN saknar adresser till ungefär 20 000 av de mer än en miljon människor som de har beviljat lån till, och man tror att de flesta av dessa finns utomlands. Den genomsnittliga skulden till CSN ligger på ungefär 13 000 euro, men vissa studenter och före detta studenter har lån på upp till 200 000 euro.

- Rent generellt har låntagarna som bor utomlands större skulder, säger Elfving. Och det har blivit ett problem för CSN och den svenska staten eftersom vi riskerar att -behöva skriva av stora summor.

Tidigare har CSN i första hand koncentrerat sig på att distribuera pengar till studenter, men börjar nu lägga allt mer fokus på att få tillbaka pengarna, särskilt från utlandet.

- Vi har 50 personer som skickar ut brev och kontaktar låntagare, men när inte det fungerar måste vi göra någonting mer, säger Elfving. På CSN har vi varken resurser -eller möjlighet att göra det själva, och det var därför vi vände oss till Intrum Justitia.

Sedan 2004 har Intrum Justitia samarbetat med CSN när det gäller skuld-inkasso, spårning och, där det behövs, rättsliga åtgärder mot gäldenärer som bor utomlands. Stefan Lindberg, internationell produktionschef på Intrum Justitia i Sverige säger att det finns flera olika anledningar till att så många av CSN:s låntagare i utlandet inte betalar tillbaka sina skulder.

- Vissa människor tror att avståndet skyddar dem, säger han. Några säger att de inte längre förstår svenska och därför inte heller förstår brev och andra dokument som de får från CSN. Och somliga har riktiga problem med sin personliga ekonomi och försöker skjuta upp betalningen så länge de kan.

Att spåra gäldenärer i länder med centraliserade befolkningsregister är relativt enkelt, men i andra, som Storbritannien och USA där tusentals CSN-låntagare bor, krävs det mer arbete. Många svenska tandläkare lockas till exempel till Storbritannien av de relativt höga lönerna där, så en sökning i det brittiska tandläkarförbundets register kan ge resultat.

- I länder som inte har samma välfungerande centraliserade databaser som vi har i det byråkratiska Sverige har Intrum personer som reser runt i landet för att leta efter m-änniskor, säger Elfving. De kanske frågar grannar, knackar dörr, pratar med postkontoret och så vidare. Även om det är enklare att hitta människor i västvärlden är det inte omöjligt att hitta dem i resten av världen. I fall där gäldenären hittas men fortfarande vägrar att betala tillbaka sina lån hanterar Intrum Justitia de rättsliga åtgärderna för CSN:s räkning.

- De hjälper oss med dokumentationen. De vet vilka trådar man måste dra i och hur det fungerar i de olika länderna, säger Elfving. Samarbetet har varit framgångsrikt. De senaste två åren har Intrum Justitia lyckats få tillbaka cirka 4 miljoner euro från CSN:s gäldenärer runt om i världen.
- Det är som ett självfinansierande kontrakt, säger Elfving. Så det är ett partnerskap vi tjänar på.

Text: David Noble