European Consumer Payment Report 2026
Årets rapport belyser att europeiska konsumenter fortfarande klarar sina omedelbara ekonomiska åtaganden, men att ökande lån, fler sena betalningar och en växande försiktighet signalerar att den ekonomiska pressen ökar samtidigt som AI öppnar nya möjligheter att stötta konsumenter. Läs mer och ladda ner rapporten.
1. Konsumenter är fortsatt motståndskraftiga
Svenska konsumenter fortsätter att klara sina ekonomiska åtaganden trots en långvarig period av ekonomisk osäkerhet. Samtidigt ökar antalet försenade betalningar och beroendet av lån och krediter kvarstår.
2. Finansiell sårbarhet ser annorlunda ut mellan olika konsumentgrupper
Konsumenternas förmåga att hantera oväntade utgifter och ökade levnadskostnader varierar kraftigt. Vissa blir mer återhållsamma i sin konsumtion, medan andra förlitar sig på flexibla betalningsalternativ eller skjuter upp sina betalningar för att få ekonomin att gå ihop.
3. Bättre dialog och engagemang kan förhindra att problem förvärras
Svenska konsumenter använder idag AI-baserade verktyg för privatekonomi i betydligt lägre utsträckning än konsumenter i övriga Europa. Samtidigt har AI och digitala verktyg potential att sänka trösklarna för ekonomiskt stöd, särskilt för ekonomiskt sårbara grupper. Behovet av mänskligt stöd spelar däremot fortfarande en viktig roll.
Europas konsumenter klarar sig, men pressen ökar
De flesta europeiska konsumenter klarar fortfarande sina vardagliga ekonomiska åtaganden. Trots flera år av ekonomisk osäkerhet visar hushållen en tydlig motståndskraft.
8 av 10 uppger att de känner sig trygga med sin förmåga att täcka grundläggande utgifter som mat och bränsle. 70 procent känner sig trygga med att kunna försörja sina familjer och 71 procent har möjlighet att hantera en oväntad utgift på 400 euro.
Bakom den övergripande stabiliteten finns tecken på en ökad ekonomisk press. Förmågan att få vardagsekonomin att gå ihop ser olika ut mellan konsumenter och marknader och Sverige och Europa skiljer sig något i hur konsumenterna hanterar ekonomisk press.
I Sverige är hushållens ekonomiska position på flera områden starkare är det europeiska genomsnittet. Svenska konsumenter använder lån och kreditkort för att betala räkningar i lägre utsträckning, upplever mindre ekonomisk oro och har färre återkommande sena betalningar. Men även här finns grupper som har mindre ekonomiska marginaler och behöver hitta andra sätt för att få vardagsekonomin att gå ihop.
Sena betalningar ökar igen...
Andelen svenskar som har missat minst en räkning det senaste året har ökat något från 25 till 27 procent, efter två år av förbättring. Ökningen drivs främst av personer som har missat en enstaka betalning snarare än av en växande grupp med återkommande betalningssvårigheter.
...men det beror inte enbart på ekonomisk utsatthet
Till skillnad från tidigare år handlar sena betalningar nu mer om glömska än om pengabrist. Bland de konsumenter som har betalat sent anger 56 procent att de glömde att betala räkningen, 26 procent uppger brist på pengar och 21 procent hänvisar till tekniska problem.
Generation Z betalar sent oftare än andra generationer och nästan hälften av dem anger tekniska problem som orsak. En möjlig förklaring är att yngre konsumenter använder fler digitala betalningslösningar och därför kan vara mer exponerade när tekniken inte fungerar.
Krediter är en del av vardagsekonomin
Nästan fyra av tio svenskar (39 procent) har lånat pengar eller använt kreditkort under de senaste sex månaderna för att betala sina räkningar. Det är en minskning från 46 procent föregående år. Trots nedgången visar resultaten att lån och krediter fortfarande är en del av vardagsekonomin för många – och för vissa ett sätt att få ekonomin att gå ihop.
Att låna pengar vid enstaka tillfällen eller någon gång betala en räkning för sent behöver inte innebär att ett hushåll har ekonomiska problem. Men när lån och sena betalningar blir en del av vardagen visar det att den upplevda ekoomiska tryggheten inte alltid ger hela bilden av hushållens faktiska ekonomiska situation.
Ekonomisk press leder till olika konsumentbeteenden
Resultaten visar också hur svenska konsumenter agerar när ekonomin blir mer ansträngd. Allt fler svenska konsumenter försöker skapa ekonomisk trygghet: 61 procent bygger upp en budget för oförutsedda utgifter och 53 procent uppger att de prioriterar sparande även om det innebär att de måste avstå från sådant de tycker om.
Samtidigt uppger 41 procent att de ibland spenderar för att må bättre när de känner sig stressade, uttråkade eller oroliga. Det är en ökning från 30 procent 2025.
Konsumenter uppvisar alltså både ekonomiskt försiktiga och impulsiva beteenden samtidigt. För att förstå finansiell hälsa behöver man därför se till helheten och samspelet mellan olika beteenden och omständigheter, snarare än att kategorisera konsumenter som antingen ”ansvarsfulla” eller ”oansvariga”.
Generation Z är både Sveriges mest sparsamma och impulsiva generation
Hos Generation Z går sparande och konsumtion hand i hand. 84 procent bygger aktivt upp en buffert, vilket gör gruppen till den mest sparbenägna generationen. Samtidigt uppger 58 procent att de gör fler spontana köp online nu än för två år sedan. Resultaten visar att ett aktivt sparande inte behöver utesluta impulsiv konsumtion. För Generation Z är de två beteenden som existerar sida vid sida.
För vissa konsumenter leder finansiell press till undvikande
Konsumenter reagerar olika på ekonomisk press. En av fyra konsumenter i Europa med ekonomiska problem undviker att ta itu med problemen på grund av ångest. Oroande nog är detta beteende, såsom att undvika att kontrollera saldon, läsa meddelanden eller öppna räkningar, vanligast bland dem med svagast ekonomisk hälsa.
Andra vänder sig till flexibla betalningslösningar för att hantera sin ekonomi
Ett annat sätt att hantera ekonomisk press är att söka större flexibilitet när betalningar behöver göras. BNPL (köp nu, betala senare) gör det möjligt att skjuta upp eller dela upp betalningar, vilket kan underlätta kassaflödet på kort sikt. Samtidigt innebär det att kostnader flyttas framåt i tiden, vilket kan skapa ytterligare ekonomisk press längre fram.
Användning av BNPL i Europa
BNPL blir allt vanligare i Europa: 57 procent av konsumenterna har någon gång använt BNPL och 4 av 10 har gjort det under det senaste året.
Utvecklingen visar att möjligheten att styra när betalningen sker blir ett allt viktigare verktyg för konsumenter att hantera sin privatekonomi. Samtidigt finns stora skillnader mellan europeiska marknader. Bland svenska konsumenter har 45 % använt BNPL under det senaste året.
AI-användning för privatekonomi har mer än fördubblats på ett år i Europa…
Nästan 3 av 10 (29 %) i Europa använder AI-verktyg för att hantera sin privatekonomi, vilket är mer än dubbelt så många som 2025 (13 %).
Utvecklingen visar hur snabbt AI tar plats i människors vardagsekonomi och hur det kan bli ett värdefullt stöd för personer som tidigare haft svårt att hantera sin ekonomi.
…men Sverige är mer skeptiskt till AI
Trots utvecklingen i Europa hamnar Sverige längst ner i undersökningen. Bland svenska konsumenter uppger endast 13 procent att de använder AI-verktyg som stöd i sin privatekonomi.
Den låga användningen verkar till stor del förklaras av en utbredd skepsis mot tekniken. Framförallt handlar oron om integritet och kontroll. 56 procent oroar sig för hur deras personuppgifter används i AI-system och 53 procent är obekväma med att låta AI fatta ekonomiska beslut. Hindret är tillit snarare än tillgänglighet.
29 procent har ingen preferens om de har kontakt med AI eller en människa, medan 44 procent uppger att de skulle känna större förtroende för AI om de visste att de också hade möjlighet att prata med en människa.
AI når de som annars drar sig undan
Bland svenska konsumenter som har svårt att betala sina skulder uppger 45 procent att de känner sig mer bekväma med att vara transparenta mot AI än mot en människa. Bland konsumenter utan betalningssvårigheter är motsvarande andel 25 procent. Resultaten visar på att AI och digitala verktyg har möjlighet att sänka tröskeln för att söka ekonomiskt stöd, särskilt för ekonomiskt sårbara grupper.
Framtidens betalningsstöd är digitalt, men den mänskliga kontakten är fortsatt viktig
Ett ökat fokus på digitala lösningar innebär inte att behovet av mänsklig kontakt försvinner. Konsumenter lägger allt mindre vikt vid varifrån stödet kommer. Det avgörande är att hjälpen är snabb, enkel och rättvis när den behövs.
I nuläget föredrar många konsumenter en hybridmodell. AI kan erbjuda snabbhet och en lägre tröskel för att söka hjälp, medan tillgången till mänskligt stöd skapar trygghet och säkerställer att ärenden kan hanteras vidare när AI inte är tillräckligt.
Läs mer
loading...